Har ditt barn paddnacke? Här är expertens 3 bästa tips

Hur mycket sitter ditt barn med paddan? Har du också noterat att hållningen blir lidande framför skärmen och hen får så kallad paddnacke? Det gjorde PT:n och tvåbarnsmamman Emelie Mossberg – och hon bestämde sig för att göra något åt det.

Vad såg du/identifierade du för problem?

– Jag såg på mina egna barn när de kom hem med sina paddor från skolan vilka ställningar de sjönk ner i , inte bara vid paddan utan till slut vid matbordet, telefonen och Tv:n också. Axlarna framåt, nacken nerböjd och ryggen kutad. Alltså ställningen som kallas paddnacke. Ju mer man tänker på det desto mer syns det på barn överallt. På gymmet jobbar jag med så många vuxna som har ont i rygg och nacke, då kan man funderar över hur dessa barn kommer se ut och känna i sina ryggar när de blir äldre.

Och då bestämde du dig för att göra något. Vad?

– Jag bestämde mig för att starta ett projekt för att skapa medvetenhet hos föräldrar, lärare och barn. Hjälpa hela ledet att hjälpa barnen att sträcka på sig. Nu driver jag projekt RöRliG på olika skolor med förhoppningen om att sprida mitt budskap och kunskap. Tillsammans med hållningen jobbar vi också med ”superkraften”! Det innebär pulsträning varje dag i skolan, 5-10 min för att få igång hjärtat och låta huvudet fyllas med ny energi så barnen kan koncentrera sig bättre. Detta är idag framforskat på hur många olika sätt som helst – träning ger positiva effekter på hjärnan i form av koncentration, minne och stresstålighet. Så häftigt! Som vår egen superkraft!

Vad har du sett för resultat?

– Jag har sett medvetenheten växa fram hos barnen. De frågar sig ”hur sitter jag egentligen?”. Har hittills inte träffat något barn som fastnat i ”sur” hållning som vi kallar det. I början kan så lite som 10 minuters träning med att aktivt sitta med rak rygg ge barnen molande trötthet i ländryggen. Men det ändras fort. Målet är att de inte ska behöva tänka på det utan omedvetet sträcka på sig.

Här delar Emelie med sig av 3 tips på hur du hjälper ditt barn att undvika paddnacke:

1. Sitt inte för länge
Pausa och rör på nacke och rygg i olika riktningar.

2. Sitt rätt på stolen
Har du rumpan bak ska skulderblad vara i ryggstödet på stolen.

3. Tjata
Påminn barnen igen och igen. Det är okej att tjata, det behövs för annars blir det inte ett omedvetet val.

paddnacke

Om du vill komma i kontakt med Emelie & projekt RöRliG kan du maila [email protected]

Foto: Shutterstock

Se i videon nedan: Delar du bilder på ditt barn på nätet? Nu kan det bli olagligt

 

Ökat stöd vid behov i skolan

stöd i skolan

För barn som har svårt att uppfylla kunskapskraven i skolan är det viktigt att få extra stöd för att klara målen. Detta kan göras genom hjälp med bland annat planering och struktur i schemat, tekniska hjälpmedel, anpassade läromedel och specialpedagoger.

 

LOPPI frågade samtliga partier om de vill öka stödet för barn med behov av extra stöd i skolan. Här är deras fullständiga svar!


”Ja. Vi investerar i fler lärare och specialpedagoger, utbyggd elevhälsa, obligatorisk förskoleklass, mer undervisningstid, mindre barngrupper i fritidshemmen och en Läsa-Skriva-Räkna-garanti som ska garantera att eleverna får stöd i tid.”


”Alla elever ska få en ärlig chans, ha rätt att växa och utmanas, lyckas och utveckla sina talanger i skolan. Därför ska alla skolor vara bra skolor. Vi har vänt trenden med nedskärningar i skolan och nu anställs i stället fler medarbetare. Vårt mål är att varje elev ska få den tid de behöver med sina lärare därför fortsätter vi skjuta till pengar till skolan så att fler lärare kan anställas. En annan viktig investering handlar om hur elever mår. Elever som far illa eller mår dåligt ska få hjälp i tid och mobbning ska bekämpas. Vi vill därför stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete. Vi vill bygga en jämlik skola. Vi vill följa den plan som togs fram av Skolkommissionen, där forskning och profession samlades för ökat statligt ansvar för skolans finansiering och minskad skolsegregation. Sist men inte minst vill vi förverkliga läsa-skriva-räkna-garantin. När en lärare ser att en elev behöver extra stöd ska eleven få det, redan i förskoleklass och lågstadiet.”


Vänsterpartiet har ej svarat på LOPPIs frågor.


”Ja, Sverigedemokraterna vill att en särskild satsning på elever med speciella behov görs inom skolan för att ge dessa barn en chans att lyckas i skolan. Dessutom vill vi ge utökade möjligheter att tillfredsställa också de behov som särbegåvade elever har, att t.ex. gå snabbare fram i undervisningen.”


”Alla barn ska ha rätt till det stöd de behöver för att klara skolan. Exempelvis vill vi redan i förskoleåldern nå barn som riskerar framtida svårigheter i skolan, och på så sätt skapa möjligheter för hjälp och stöd i ett tidigare skede.”

 

”Alla barn ska ges stöd att klara kunskapsmålen. Vi vill bland annat att alla kommuner ska vara skyldiga att erbjuda läxhjälp för alla elever samt lovskola för de elever som riskerar att halka efter och inte bli behöriga till gymnasiet.”

Kristdemokraternas svar

 

Ja. Alla barn är olika. För att alla barn ska kunna tillgodogöra sig skolundervisningen efter sin bästa förmåga måste stöd sättas in så tidigt som möjligt. Kristdemokraterna har därför satsat extra resurser på ett speciallärarlyft som skulle innebära att 6000 nya speciallärare till år 2020. De elever som har behov av särskilt stöd behöver få anpassad undervisning efter behov och ibland också en anpassad klassrumsmiljö. Alla elever har rätt till stöd och stimulans för att utvecklas så lång som möjligt.”


”Ja. När Liberalerna satt i regeringen skärpte vi lagen så att det blir tydligare att skolor måste lägga mer resurser till de barn som behöver det. Men det följs dåligt. Vi vill att staten ska ha ansvaret för skolan, så den blir mer likvärdig. Det behövs fler speciallärare, och fler särskilda undervisningsgrupper där den som behöver mer stöd i en mindre grupp kan få det.”

Så hanterar vi barnens oro – Barnpsykologen svarar

Barnpsykologen svarar på frågor kring barns oro

Det är en omtumlande värld vi lever i och vi läser varje dag om nya hemska händelser både inom och utanför Sveriges gränser. Hur pratar vi med våra barn kring sådana händelser och hur kan en förälder ta hand om sitt barn som varit med om en traumatisk händelse? Vi fick en intervju med Jannes Grudin, barnpsykolog på Rädda barnen.

1. Vad kan en förälder göra för att på bästa sätt ta hand om ett barn som varit med om en traumatisk händelse? 

– När det handlar om yngre barn är det viktigt att man som förälder håller sig så lugn och trygg som möjligt, trots att man själv känner sig orolig. När det är något extra jobbigt som hänt och man som förälder inte orkar med, kan man ta hjälp av sitt närverk, det vill säga släkt och vänner. Generellt är det vuxna stödet allra viktigast och det är från de vuxna som barnet känner väl och har förtroende för. Ett barn tolkar oftast sina föräldrars beteende, det vill säga om föräldrarna är lugna blir barnet lugn och tvärtom. Det kan vara värre för ett barn att se sina föräldrar rädda än vad faktiskt händelsen är. Det jag vill föra fram med detta är att det finns mycket utrymme för vuxna att göra vettiga och rätt saker för barnet i en sådan situation.

2. Hur förklarar man döden för ett barn som ännu inte har förstått vad döden är? 

– Barn behöver få svar på sina frågor och man kan förklara så ärligt och konkret som möjligt anpassat efter barnets ålder och utvecklingsnivå. Har barnet direkta frågor som man själv som vuxen tycker är svåra är det bättre att man svarar på frågorna konkret än att man kommer med omskrivningar. Samtidigt kan man tänka på att inte bre på med för mycket vuxendetaljer som barnet inte är moget för. 

3. Hur kan man lugna ett barn som är orolig över att samma sak som visats på nyheter eller i sociala medier ska hända barnet? 

– Som förälder ska man vara lugn, trygg och saklig i en sådan situation. När föräldrar läser om händelser som gäller barn, är det vanligt att det är de som reagerar och blir oroliga istället för barnet. Därför är det viktigt att ställa sig frågan; ”Är det jag som är orolig nu eller är det mitt barn som är orolig?” Det är fullt naturligt att känna oro inför det som händer världen och det är viktigt att föra fram till sitt barn att det händer både bra och dåliga saker i världen och så kommer det alltid vara. Man kan inte skydda sitt barn från alla hemskheter i världen men man kan förklara och berätta så bra som möjligt.

4. Vilka är dina bästa tips till föräldrar om något hemskt skulle inträffa? Hur ska de ta hand om och bemöta sina barns reaktioner? 

– Det viktigaste är det man gör innan en eventuell traumatisk händelse skulle inträffa. Det är alltså viktigt att värna om sin relation till sitt barn, bygga upp en trygghet, stärka varandra i vardagen och få barnet att känna att den har vuxna i sin omgivning som bryr sig om en. En annan viktig sak är att man förmår sig själv som vuxen att kunna hantera svåra situationer rent känslomässigt. Kunskap är också en viktig del i det hela, om man vet vad som kan ske med ett barn som är med om en traumatisk händelse kan man lättare hantera situationen. Sammanfattningsvis är det alltså tre viktiga saker att tänka på; det goda i vardagen, kunna hantera sina egna känslor och skaffa kunskap. Majoriteten för de som drabbas av en traumatisk händelse är reaktionerna övergående, vilket innebär att de inte behöver professionell hjälp utan det räcker med en vuxen i sin närhet som man kan få stöd av.

(Den här artikeln är uppdaterad 10 april 2017 och publicerades i samband med skolattacken i Trollhättan i november 2015.)