Forskare: Krypande barn påverkas av damm och smuts

Att som småbarnsförälder inte alltid hinna ta tag i dammråttorna i hemmet är inget konstigt. Men hur påverkas våra krypande småbarn av att härja runt bland damm och partiklar? 

Forskare från Purdue University i USA har utvecklat en robotbebis som återger bebisens krypande för att kunna se hur mycket damm barnet exponeras för. Genom det sätt bebisar tar sig fram andas de in damm och smuts med bland annat bakterier, pollen och svampsporer. Koncentrationen av partiklar i dammolnen runt bebisar kan vara upp till 20 gånger större än nivåerna högre upp i rummet där vuxna rör sig. Dessutom andas bebisar ner fyra gånger fler partiklar i lungorna än vad en vuxen gör.

Läs också: ”5 missar vi alla gjort med första barnet”

– Hos vuxna försvinner det mesta av de biologiska partiklarna i näsborrarna och strupen. Men väldigt små barn andas ofta genom munnen, vilket gör att partiklarna hamnar längst ned i deras lungor, säger forskaren Brandon Boor på Purdue University i USA i en intervju med SVT Nyheter.

Men partiklarna behöver inte nödvändigtvis vara dåliga. Kryper bebisar i riktig smuts som sand och jord kan det till och med vara utvecklande för barnets immunsystem, då de får i sig bakterier och andra mikroorganismer. Barn som växer upp i en lantbruksmiljö får mindre allergier och astma.

Läs också: ”Leka krig på förskolan – ja eller nej?”

– Vi tror att en god miljö ur ett allergiperspektiv är att exponeras för stor variation av mikrober och allergener, som till exempel på ett lantbruk. Det blir ju annat i en nybyggd lägenhet än i en storstad med trafik från gatan. Där exponeras ju också bebisen för damm som innehåller en mängd kemikalier som flamskyddsmedel vilket inte är så bra att få i sig, säger Erik Melén, barnläkare och docent vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet till SVT Nyheter.

Han understryker att studien däremot inte är ett larm om att barn inte ska få krypa på golvet i en nybyggd lägenhet eller i någon annan bostad, utan att forskningen skapar möjlighet att vidare studera immunförsvaret och skadliga partiklar som kan påverka hälsan.

Av: Elin Nittmar