Angelica om skilsmässan: ”Som att falla 10 000 meter utan fallskärm”
Angelica Lagergren, mamma till Alice 4, och Philip 3, gifte sig med barnens pappa sommaren 2013. Fyra år senare gick hon igenom en skilsmässa som gjorde att hon mådde så pass dåligt att hon hamnade på psykakuten.
– Det var som att falla 10 000 meter utan fallskärm. Det var en fruktansvärd känsla. Jag insåg att jag inte skulle få träffa mina barn varje dag och den smärtan kan jag inte jämföra med någonting jag tidigare har upplevt, säger Angelica.
När skilsmässan var ett faktum mådde Angelica riktigt dåligt. Det tog lång tid för Angelica att återhämta sig och det har varit hennes största kris i livet.
– Det var som att falla 10 000 meter utan fallskärm. Det var en fruktansvärd känsla. Jag insåg att jag inte skulle få träffa mina barn varje dag och den smärtan kan jag inte jämföra med någonting jag tidigare har upplevt. Jag mådde så pass dåligt att jag hamnade på psykakuten och fick lugnande medicin med mig hem. En del av mig dog den dagen. Det tog lång tid innan jag återhämtade mig. Idag äter jag antidepp för att hålla mig ovanför vattenytan. Jag måste säga att skilsmässan är och har varit mitt livs största kris.
Läs också: Separation – det här är dina rättigheter
”Ensam resten av livet”
När Angelica förstod att hon skulle skiljas från barnens pappa tänkte hon att familjen skulle splittras och att hennes barn skulle behöva bli skilsmässobarn.
– Jag tänkte att jag skulle bli ensam resten av livet och att jag inte skulle få träffa mina älskade apor varje dag. Jag tänkte att jag skulle missa så mycket i deras utveckling, det var en jobbig tanke.
”Får mig att vilja kräkas”
Att ha barnen halva tiden är ingenting man vänjer sig vid menar Angelica. I början försökte hon leva livet till max de dagar hon inte hade barnen, men det höll inte i längden.
– I början kändes det hemskt, sen kom en fas där jag bestämde mig för att leva livet till max när jag inte hade barnen. För mig innebar det mycket träning, mycket fest och umgänge med kompisar. Men när den sommaren var över kände jag mig tom. Jag är glad att jag hade den sommaren, för jag tror att det var en del av hela krishanteringen med skilsmässan. Men det är inte så jag vill leva mitt liv. Jag saknar barnen exakt lika mycket nu som jag gjorde i början. Den känslan blir tyvärr inte mindre. Men jag tror att jag kommer acceptera det mer och mer ju mer år som går. Men att veta att jag missar varannan jul, varannan midsommar och framförallt varannan av barnens födelsedagar får mig att vilja kräkas.
Så kom hon vidare
För att komma vidare efter skilsmässan tog Angelica hjälp utifrån, både från vänner men också med hjälp av en psykolog.
– Jag tränade, dejtade, träffade kompisar, festade och levde loppan. Sen skärpte jag till mig och tog hjälp av terapi. Jag har lagt många timmar (ett halvår) i KBT och det var på riktigt räddningen för mig. Jag har fått så bra redskap att jobba med och det känns tryggt för mig nu när jag är i en ny relation.
Läs också: Det här bråkar vi mest om hemma
”Hittade min sista pusselbit”
För ett år sen träffade Angelica kärleken på nytt i tvillingpappan Nicklas. Någon som har gjort henne lyckligare än någonsin.
– Det känns helt fantastiskt att jag har hittat kärleken igen. Jag är lyckligare än någonsin när det kommer till den fronten. För mig känns det som jag hittat min sista pusselbit. Innan jag träffade Nicklas tänkte jag att jag ville ha fler barn. Att det var det som saknades. Men det var han som saknades, mannen i mitt liv. Mitt livs kärlek! Med honom känner jag mig trygg, uppskattad och älskad. Alltid, oavsett vad.
Att våga lita på kärleken igen har inte varit någon självklarhet för Angelica.
– Det var ingen självklarhet men jag bestämde mig faktiskt för att göra det. Jag kan inte gå runt och oroa mig över att bli lämnad en gång till, då skulle jag gå sönder. Men till och från är det tufft. Det gäller inte bara kärleken, det gäller alla typer av relationer. Jag känner dock att det blir bättre med tiden.
Angelicas 3 bästa tips vid en skilsmässa
1. Våga ta hjälp!
Att gå i terapi är det bästa jag har gjort. Våga sök hjälp och våga prata och älta med nära och kära.
2. Skratta och gråt
Det är okej att ha dagar (eller timmar!) där du tycker att livet är helt perfekt. Att du känner ”yes, jag lever värsta drömlivet där jag får sovmorgon varannan vecka”. För att i nästa stund ligga på golvet och gråta och känna dig misslyckad. Alla känslor är tillåtna och det är svängigt i börjar, det vet jag många som upplevt.
3. Tiden läker alla sår
Det är ett välkänt uttryck men tid har varit en sak som hjälpt mig. Mitt i allt det tuffa har det varit svårt att tänka så, att förstå när andra säger att det kommer kännas bättre med tiden. Men det stämmer för mig. Det har blivit bättre med tiden. Våga lita på livet! Det kommer ljusare dagar. Håll ut!
Läs också: 6 tecken på att det är dags att gå skilda vägar
