Från allätare till matvägrare
Barnet som förut åt allt med god aptit är plötsligt kräset. I facktermer kallas det “neofobi” – och här får du förklaringen till varför ditt barn matvägrar.
Därför matvägrar ditt barn
Barnet som tidigare utforskade all slags mat med nyfikenhet och lust, börjar plötsligt peta i tallriken och vägrar smaka på någonting. Då kan det vara lätt att som förälder känna sig närmast desperat. Som tur är finns det en biologisk förklaring till att barnet matvägrar – och vi har svaren på hur du kan förhindra att ditt barn fastnar i neofobi.
Smakportionerna lägger grunden för barnets relation till mat
Din 4 månaders bebis får smaka avokado för första gången och mumsar förtjust. Ett halvår gammalt gnager barnet på broccoli-träd. Ettåringen slukar fiskgrytan och snacksar belåtet på oliver. Allt är spännande och gott, och du tänker att du har lyckats skapa en allätande matälskare. Men sedan, över en natt, finns det inget som går hem. I 1,5 – 2-årsåldern hamnar ni i korv- och makaronträsket som du hade lovat dig själv att aldrig tillåta. Tillslut lever den envisa ungen på tomma kalorier och blotta tanken på alla matkonflikter ger dig stresspåslag. Hur hamnade ni här?
Kräsenheten har en biologisk förklaring
Det finns en biologisk förklaring till kräsna barn. Det är en naturlig del av deras utveckling. Men det finns saker du kan göra för att ta dig igenom perioden och ändå skicka med dina barn en bred smakpalett att sedan hitta tillbaka till. Att vara medveten om orsakerna till matvägran och förstå varför det är värdefullt att fortsätta jobba för att barnet ska få varierade referenser till smak och konsistens, är till stor hjälp för ditt barn i framtiden.
– “Ett skydd mot förgiftning”
Ann Fernholm är vetenskapsjournalist och har disputerat inom molekylär bioteknik vid Uppsala Universitet. Hon har skrivit flertalet böcker om kost och hälsa, varav tre med fokus på barn.
I “Smakäventyret – Att lära små barn äta mat” från 2019 beskriver Ann mekanismerna bakom matvägran ur ett biologiskt perspektiv. Det kräsna tillstånd som plötsligt och utan förvarning brukar drabba barn runt 1,5 – 2 års ålder kallas av forskare för “neofobi”. Det betyder “att vara rädd för nya saker” och när det gäller matneofobi hos små barn tror forskarna att det är för att vi under jägar-och samlar tiden behövde vara naturligt skeptiska till saker, för att inte stoppa det i munnen.
– Man tror att det är vårt biologiska skydd mot förgiftning. När vi började vandra ut i skogen på egen hand skulle vi helt enkelt vara så pass kräsna att vi inte skulle lockas att stoppa till exempel en flugsvamp i munnen, säger Ann Fernholm till LOPPI.
Så ska du göra som förälder
Det bästa man kan göra för att undvika framtida matvägran är att låta barnet prova så många olika smaker och konsistenser som möjligt innan 1,5 års ålder.
– Ju fler smaker och konsistenser barnet får öva på, desto nyfiknare blir det generellt på olika former av mat, berättar Ann. Men hon betonar också att alla barn är olika.
– Många barn kommer att bli nyfikna av att äta många olika sorters mat. De äter gärna en koriandersalsa eller senapsvinägrett, andra barn är mer svårflörtade eller vill ha mildare mat, säger hon till LOPPI.
Tänk bortom smaklösa smörgåsrån
Det finns ingen anledning till att bara ge barn mosad potatis, majskrokar och smörgåsrån när de ska börja med smakportioner.
– Vi måste komma bort från tankarna att bebisar ska ha smaklösa och söta puréer, som klämmisar, skriver Ann i ett mail.
Som förälder kan man ge barnet gåvan att uppskatta god mat i framtiden genom att redan tidigt erbjuda dem många smaker och konsistenser. Att tycka om olika sorters mat är inte något som kommer av sig självt, eller en förmåga som vissa föds med och andra aldrig får.
– Nej, det är en träningsfråga, menar Ann. I sina böcker beskriver hon att vissa nya smaker kan behöva provas minst åtta gånger innan barnet skapat sig en relation till den och smakcentrat kan sortera det som gott och uppskattat.
Alla barn kan börja matvägra
Barn som fått en smakguidning av sina föräldrar, som tidigt uppskattar många olika livsmedel och äter med god aptit, är ändå inte immuna mot neofobi-fasen. Den kommer att drabba de allra flesta ändå, de är få barn som aldrig matvägrar. Det finns många anledningar att ändå utnyttja tiden mellan 6 månader och 2 år till att skapa så bred smakreferens som möjligt. Det är en grund man bygger som barnet kan komma tillbaka till. Ann Fernholm påminner om att barn såklart är individer och att det kan se olika ut.
– Vissa barn kommer absolut fortsätta att äta både inlagd sill och kryddiga kikärtsgrytor, medan andra kommer bli mer petiga med maten. Vad forskning visar är att om bebisar får öva in olika smaker och konsistenser, så blir de generellt mer öppna för olika former av mat, säger hon.
“Smaken är kulturellt betingad”
Anns böcker “Stora boken om barn och mat” (tillsammans med Kajsa Lamm) och “smakäventyret” är fullspäckade med tips på vad man som förälder kan göra för att ens barn ska uppskatta så många olika typer av mat som möjligt och inte fastna i långa perioder av matvägran. En sak som är genomgående är att man inte ska vara rädd för att ge barnet kryddad mat. Tvärtom mot vad man kanske kan tro så uppskattar små barn ofta stark mat och olika kryddningar.
– Smak är kulturellt betingat. I Japan kan barn äta fermenterade sojabönor och lax till frukost, medan våra västerländska barn helst vill ha sötat vitt bröd eller sötad yoghurt, skriver Ann i sitt mail.
Växer neofobi bort?
– Ja, neofobin går över någon gång i skolåldern. Har man gett barnen en varierad kost innan perioden av matvägran slår till (alltså före 1,5-2 års ålder) ökar chansen att de ska bli mer matglada då, tröstar Ann.
Viktigt för utvecklingen av talet
Ann skriver också om vikten av att våga ge barn olika konsistenser för talets skull. Naturligtvis får man vara vaksam på att barnet inte sätter i halsen, men att ge dem små mjuka bitar av mat redan från 6 månaders ålder har faktiskt fler fördelar än nackdelar. Även om barnet ännu inte har fått tänder så är det väldigt bra att få bearbeta större delar i munnen.
– Det är inte bra för utvecklingen av oralmotoriken, barnets förmåga att tugga och svälja mat, om han eller hon enbart får flytande eller mosad mat, menar Ann.
En annan anledning till det är att ätandet är första stegen till vårt tal. Det är viktigt att barnet får jobba med tungan, käkarna och läpparna när han eller hon äter.
Hur man får kräsna barn att smaka på maten
• Ge barnen så många olika saker som möjligt att smaka tidigt
• Smaka varje ny sak minst 8 gånger
• Ställ fram små skålar med saker innan eller mellan måltiderna och gör ingen grej av att det är något du vill att barnet ska smaka (som om det inte var till barnet).
• Ta inga konflikter om maten. Lek fram det istället. Matvägrar barnet så släpp det ett tag.
• Experimentera med färger och konsistenser på tallriken.
• Låt barnet vara med och välja vad hen vill smaka härnäst.
Vad ska man då INTE ge små barn att äta?
Det finns egentligen bara tre saker som man helt bör undvika fram tills barnet är ett år gammalt
• Honung
• Gröna bladgrönsaker
• Salt
• Opastöriserad mjölk
• Sötsaker
• Östersjö – och insjöfisk
• Riskakor och risdryck (och ris mer än 4 gånger/vecka)
Källa: “Stora boken och barn och mat” av Ann Fernholm och Kajsa Lamm
Utöver dessa saker är det bara att leka och experimentera med smaker och konsistenser. Tänk på att ge barnen näringsrik kost och inte så mycket tomma kalorier från socker och snabba kolhydrater. Lägg grunden tidigt för hur du vill att ditt barns tallrik ska se ut i framtiden.
Av: Sofie Tallberg
Bildkälla: Mamaza / Shutterstock
