Veckans: Uppfostra andras barn – ja eller nej?

Är det okej att säga till andras barn om man ser att de gör någonting fel? Eller ska man bara blunda och strunta i det som sker framför ens ögon? Laila Högfeldt och Therese Wickman har båda bloggat om ämnet som upprör.

Laila Högfeldt skulle hämta sin son i skolan när hon såg att ett barn spottade ett annat barn i ansiktet. Hon gick fram till barnen och frågade vad de gjorde. Hon har skrivit om händelsen i sin blogg och frågar läsarna om hon handlade rätt när hon sa till barnet som spottade.
– På väg mot Williams klassrum går jag förbi tre barn i förskoleklass-åldern som står i en ring varpå det ena barnet tar sats bakåt och spottar en stoooor loska rakt på det andra barnets öga.
Jag blir helt chockad! Snabbt tar jag upp Philip i famnen och ropar:
”VAD GÖR DU?!?!?!?!?!?!?!” . Jag lät både chockad och arg.
Sedan går jag fram till de tre barnen. ”Hon har spottat på mig också”, säger det tredje barnet. Barnet som står med loskan i ansiktet säger ingenting.
”VAD GÖR DU?!” säger jag åter igen. ”Detta är det sjukaste jag har sett, SKÄMS på dig!”, utbrister jag.
Sedan tar jag tag i barnets hand och säger. ”Nu ska vi gå och prata med fröken”.
”Neeej, släpp mig” skriker barnet och försöker ta sig ur mitt grepp.
”Absolut inte”, säger jag. Jag blir faktiskt inte alls berörd eller rädd av att barnet skriker. Jag tyckte att det såg så grovt ut att jag måste markera att detta inte är okej, skriver Laila i sin blogg. Läs hela inlägget i Lailas blogg här.

Therese Wickman: ”Det är ett ständigt curlande”

Även Therese Wickman har bloggat om det här med att uppfostra eller säga till andras barn. Hennes blogginlägg engagerade många och det är verkligen en fråga som delar folk i två läger.
– Känner ofta att det är ett ständigt curlande på barnen idag och att många föräldrar bara ser till sitt eget barn.  Vet inte hur ofta jag hört Barn är ju barn när det kommer till skrik, gap, hoppande och högljuddhet. Som om det är något allmänheten ska acceptera? Vad f-n hände med hänsyn och respekt för andra? Dina barn är dina barn och inte någon annans, likaså är mina barn mina barn, skriver Therese i sin blogg. Läs hela inlägget om Therese Wickmans tankar och funderingar kring att uppfostra andras barn här.

Läs också

  1. Veckans: Drömmen om fler barn
  2. Veckans: What?! Mamma anmäld till soc för frisörbesök
  3. Veckans: Malin Gramers babylycka