Inte Martina men väl snygg-Josefine och VD-Peter från BS Martina.

Jaha. Sonen har fått kräksjuka. I will spare you all the details… nu sitter jag här och håller tummarna för att jag inte ska smittas också. Rufus har knappt varit sjuk i sitt tvååriga lilla liv, jag känner mig plötsligt som en novis som irrar runt. Torka, klappa och badda.  Båda är helt slut på morgonen. Hunden gick demonstrativt och la sig under sängen i gästrummet. Har såklart tokmycket möten inbokade. Tittar på mannen - här ska det minsann övas i vad man populärt kallar det s.k ”livspusslet”!  Jag  får f.m, han tar e.m och min mamma tar hunden. Hinner med möte med Barnsjukhuset Martina - omdebatterat, kritiserat – och svinbra –  om du frågar mig. Hur coolt är det inte att Martina var 27 år när hon drog i gång ett helt barnsjukhus? Hon jobbar kvar som sjuksköterska men  håller låg profil utåt vilket nästan gör henne ännu coolare. Hann även med en lunch med entreprenörskollegan Micke från Helsingborg. Han driver företaget  Animero. Framgångsrik, klippsk och snäll. Bra kille. Tror att Loppi.se och partypricken från Skåne kommer att göra business framöver. På kvällen sitter jag och Katarina  och klipper film.

Katarina klipper film. Hon har många strängar på sin lyra den tjejen.

Hälsningar

Linda

Efter leken grillade vi korv! Några hade glömt att vi skulle grilla, men tillsammans hade vi korv och bröd så det räckte till alla! Det är alldeles speciellt att grilla med små barn i skogen. De tycker det är så mysigt och det gör deras föräldrar med! Efter maten släckte vi elden med kafferester, saft och vatten. Vi lekte ”Masken kryper i sitt land” och sedan delade jag ut märken och kåsor till tappra deltagare. Det skålades till och med i de nya kåsoran. I slutet kom en av de yngsta pojkarna och tackade för det roliga spåret. De är så söta mina knyttebarn. Det är lite sorgligt i slutet av varje vårtermin när de stora barnen slutar för att fortsätta på Mulle. Vissa har jag träffat nästan varannan helg i två år. Men jag vet att de kommer att klara mulletiden fint! Och så träffas vi på parkeringen till hösten eftersom vi har träffar samma söndagar.

Hälsningar

Linda

Solen strålade från en klarblå himmel när knyttebarnen anlände. Tyvärr hade många fått förhinder denna söndag, men det var ett glatt gäng som samlades på parkeringen. Först sjöng vi vår knyttesång så att alla kunde känna att nu var det dags för Skogsknytte. Vi sjöng några andra sånger och sedan släppte jag ut barnen med föräldrar på spåret. Jag hade markerat spåret med plastband så att alla skulle hitta rätt. Längs spåret hade jag satt upp påsar (kulpåsar) och hinkar i träden där barnen skulle sträcka ner handen för att, utan att titta, känna efter vad som fanns i påsen. Sedan skulle de hitta samma sak i skogen och lägga i sin egen hink. I påsarna och hinkarna fanns kottar, löv, pinnar och stenar, enkla saker som barnen väl känner till, men som kan vara lite kluriga att känna igen med bara händerna. Prova själv! Barnen tycker dessa övningar är jätteroliga! På ett ställe stod en hink på en stubbe med några blad harsyra i och runt stubben växte massvis med harsyra. Här var tanken att barnen skulle smaka, allt för att de ska uppleva naturen med så många sinnen som möjligt!

Fortsättning följer……

Hälsningar

Linda

Kvart i fem vaknade de första killarna. Direkt upp ur sovsäckarna och ut. Duns på mina vader. AJ! Efter en stund kom de in och vilade ett tag, men kvart i sex var de ute igen, denna gång tillsammans med en ledare. De började elda och lekte fram tills tjejerna vaknade vid åtta. Barnen packade noga, utan tillsägelse, ihop sina sovsäckar och liggunderlag. Imponerande! Barnen försökte sedan övertala oss ledare om att vi kunde åtminstone stanna en natt till. Charmtroll!

En av killarna erbjöd sig att laga gröt och en annan att laga choklad. Tjejerna täljde spjut under tiden. Grötkocken var mycket stolt när han kunde servera sina Strövarkompisar havregrynsgröt kokt på stormkök några minuter senare. Själv åt han en stor portion med äppelmos, vilket hans föräldrar knappt trodde på när vi berättade. Det var länge sedan han åt gröt. Men all mat smakar bättre i skogen! Chokladkokaren åt sin första grötportion sedan dagis, enligt honom själv.

Efter uppröjning av lägerplatsen vandrade vi iväg för att leta småkryp. Den morgonpigge ledaren fick vila på lägerplatsen medan vi andra två tog hand om barnen. Vi hittade en del småkryp, bland annat gråsuggor, sniglar och och tordyvlar, som vi samlade i glasslådor och yoghurthinkar. En kille såg en älg (det var nog en hjort, älgar är inte så vanliga i Bokskogen) och vi såg massor av spår efter hjort. På väg tillbaka såg vi flera möss och hittade ännu flera insekter. På lägerplatsen artade vi fynden med hjälp av böcker. Barnen lärde sig att tjocka, svarta sniglar inte är mördarsniglar utan snälla varelser som hjälper till i naturen. Barnen fick titta på insekterna genom luppar och undersöka tordyvlarnarnas vackra undersida.

Barnen fick sedan plocka sig varsin vitsippa. Vi satte oss i ring och vi fick säga ett ord om vitsippan var som ingen av de andra hade sagt tidigare. Här fick barnen verkligen använda alla sina sinnen för att komma på nya ord! Tre varv runt ringen klarade vi. Bra jobbat!

Strax dök de första föräldrarna med grillmatsäck upp. Det blev många kramar och många berättelser om vad vi hittat på! Sedan åt vi lunch tillsammans och efter att föräldrarna inspekterat vår kåta revs den och lägret packades ihop. Vi plockade upp vårt, och andra tidigare gästers, skräp och sedan sa vi hejdå och tackade för lånet av de glada barnen. Övernattning gör vi definitivt om, det är vi alla överens om!

Strövarhälsningar

Linda

Vilken övernattning vi hade! På parkeringsplatsen fick föräldrar och barn en genomgång av programmet i korta drag och sedan var det dags att säga hejdå. Föräldrarna verkade mycket oroligare än barnen. Sedan vandrade vi iväg med all packning, tältkåta och en säck reservved. Första platsen vi hittade lutade lite för mycket så vi fick traska vidare. Ganska snart hittade vi en bättre plats med en påbörjad eldstad. Toppen!

Vi började med att samla ved, såga och gräva till eldstaden. Barnen hjälpte glatt till. Sedan vidtog matlagning och sju glada Strövare hackade grönsaker så det stod härliga till. Snabbt gick det! Jag ska nog kalla in gänget nästa gång vi ska ha tacos hemma. Några barn hjälpte till att resa kåtan och när det var dags att äta var allt på plats.

Efter maten berättade vi för barnen hur man går på toaletten i skogen. Bredvid ett träd ställde vi en lite spade och toalettpapper i en påse. Den som behövde gå på toaletten tog helt enkelt med sig påsen och pappret och gick iväg till ett bestämt buskage. Var spaden borta gick ingen åt det hållet. Barnen var mycket noggranna med spaden och buskaget, gick någon åt fel håll så blev det högljudda protester. Ibland var det till och med kö vid spaden! Det är viktigt att berätta för mindre barn hur toalettbesöken fungerar på ett läger, annars är det lätt att de håller sig alldeles för länge.

När alla valt plats i tältet grillade vi marshmallows tills det sprutade ur öronen. Mums vad gott det är! Jag tror att jag och en av de andra ledarna åt flest, nästan lite pinsamt. Men tjejerna låg inte långt efter. Vi åt tre påsar på tio personer.

Direkt efter maten ville det första barnet krypa ner i sovsäcken. Efter många turer upp och ner i sovsäckarna var till slut alla nerkrupna och jag spände åt diverse snören och remmar så ingen skulle frysa under natten. Vid elvatiden var det ganska tyst i kåtan och vi inväntade bara att elden skulle slockna innan vi ledare kunde krypa ner i sovsäckarna. Jag fick platsen precis vid öppningen, så varje gång någon skulle ut var den tvungen att sätta sig på mina ben. Vid tvåtiden sprang en av killarna på toaletten, sedan var det tyst.

Godnatt!

Linda

Att vara kursledare tar på krafterna, men det ger alltid väldigt mycket tillbaka! Helgens kursdeltagare var ganska få till antalet, men den lilla gruppen gjorde att ingen kunde gömma sig eller sticka ut för mycket. Alla var aktiva i alla övningar och diskussioner och allt flöt på bra trots att en kursledare var sjuk. De elva deltagarna fick lära sig om allt från Friluftsfrämjandets historia till orientering och gruppdynamik. Sista dagen ägnar vi åt terminsplanering och diksussioner kring hur man bemöter barnet i naturen. Jag handleder deltagarna som ska ha en knyttegrupp i framtiden, ibland även för blivande knoppledare, och försöker alltid få till en diskussion hur man som ledare ska hantera föräldrarna, som vi faktiskt kräver ska vara med i knopp- och knytteverksamheten. Min uppfattning är att även föräldrarna ska få vara aktiva när vi träffas och då tillsammans med sitt barn! Många barn är på dagis hela dagarna och då vill jag som förälder gärna hitta på något tillsammans med mitt barn på helgen.

En liten bit får kursgården höll vår lokalavdelning familjepaddling på söndagen. En gång om året samlas alla lokalavdelninges grupper vid en sjö, vi släpar dit våra kanoter och kajaker och hittar på några andra aktiviteter på stranden. Paddelinstruktörer hjälper föräldrarna tillrätta och så får de prova att paddla tillsammans med sina barn. De som inte känner sig riktigt beredda kan få en tur tillsammans med mer erfarna paddlare. Detta är alltid mycket uppskattat! Trots en kall och blåsig inledning på helgen blev söndagen ganska fin med en spegelblank sjö att paddla på! På stranden fanns ett tunnbrödsbageri och så kunde barnen lyssna på Mullesagan.

Idag pågår förberedelserna inför premiärövernattningen med Strövarbarnen. Gissa om vi kommer att möta en hop förväntansfulla barn i skogen ikväll. Vi kommer att ta med föreningens tältkåta så att vi alla kan sova tillsammans. Hoppas att de kommer att sova gott! Till kvällsmat blir det tacos och så får de gröt till frukost. Till lunch får de ta med något att grilla och så är föräldrarna välkomna att titta på vårt läger. Det går säkert bra! Mer om det nästa gång tillsammans med lite bilder!

Hälsningar från ett blött och blixtrande Skåne,

Linda

Dagen började hektiskt som så många andra dagar när alla barn ska iväg på olika aktiviteter. Sambon och näst äldsta dottern packade för en heldag i Haväng på Österlen. Vadningsövningar inför sommarens fjällresa stod på schemat. Näst yngsta dottern tog med sig mormor och morfar till Falsterbo för att besöka fågelstationen med Mullegruppen. Tur att vi har mormor och morfar på så nära håll (någon kilometer) och att de gärna ställer upp på sådana aktiviteter. I bilen fick två mullekompisar följa med!

Kvar i huset fanns snart bara en sovande storasyster, en mellansyster som var redo för fotbollsmatch och knyttebarnet. Snabbt ner med det sista i väskorna, igång med diskmaskinen och så upp på cyklarna! Först till fotbollsplanen för avlämning samt smörjning av kedjan. Nu var det 45 minuter kvar till Knytte börjar, och jag borde hinna! Trampade som en galning och anlände ungefär 20 minuter innan vi skulle börja. Det tillhör inte vanligheterna…

Knyttebarn med föräldrar samlades utanför ett privat hjorthägn med ett vildsvinshägn inuti. Sist jag var hit vimlade det av vildsvin, men idag var det bara tre. Vid första besöket såg vi bara en stor sugga så vi klättrade upp på ”berget” och fikade. På vägen hittade ett av barnen en död fågel, Vi tittade på den, vände på den och pratade lite om döda djur. Min dotter, två år, övertygade de andra barnen att fågeln minsann är död och sover.

Under fikapausen såg vi både dov- och kronhjort som cirkulerade runt fikaplatsen. Spännande! Ännu roligare var två ekorrar som hoppade mellan träden en bit bort. En kille visade stolt att han hade minsann samma sorts kex som jag har! Ja, det är bara ekologiska Mariekex som gäller numera. Man påverkar mer än man tror som ledare… När barnen ätit upp klättrade de i träd och jakttorn och sedan lekte vi en lek, ”Kom alla mina knyttebarn”. På väg tillbaka till bilar och cyklar tittade vi till vildsvinen en sista gång. Nu hade två fjolårskultingar tittat fram! Toppen! Vi pratade lite om vad vildsvinen gillar att göra och vad de äter. Därpå följde avslutningssången och avsked. Idag hade vi inte så många planerade aktiviteter utan fokuserade på att titta på vildsvinen och den annorlunda platsen vi var på.

Sedan var det bara att cykla hem igen. Lillasyster fick sitta i barnsadeln med sin ryggsäck därbak inklämd bakom min ryggsäck och med den obligatoriska hinken i handen. Det går om man vill! Jag hittade en ännu snabbare väg hem, alltid trevligt. Hemma väntade en glad tjej vars lag hade vunnit seriepremiären. Heja Svedala IF F9!

Ikväll väntar kursplanering tillsammans med mina tre kursledarkollegor och kokerskan. Alltid trevligt och alltid god kaka!

Hälsningar,
Linda

Det var ett gäng förväntansfulla och glada barn som väntade vid parkeringen vid Lindholmens borgruin. Alla var klädda i gummistövlar och utrustade med håvar och stora hinkar, redo att fånga vad helst Segeå bjöd på. Dagen till ära hade vi en ny kille på besök som ville prova på strövarna.

Jag trodde att han var kompis till något av barnen eftersom han genast var med i gruppen, men det visade sig att han inte kände någon. När alla var komna samlade vi ihop allt som skulle med, håvar, hinkar, såg och yxa och vandrade över hagen bort till kullen där en av Skånes viktigaste borgar låg för över 600 år sedan. Här höll Drottning Margaretha Albrecht av Mecklenburg och hans son fången i sju år. Idag finns vara några enstaka stenar och vallgraven kvar som minne av storhetstiden. En av killarna lagade varm choklad till de andra barnen och sedan fikade vi på läsidan med utsikt över Börringesjön. Många av barnen hade aldrig varit här, trots att det bara ligger några kilometer från Svedala. En viktig uppgift för strövarledaren är att ta med barnen till kulturhistoriska platser i närmiljön, eller längre bort.

Vi börjar nästan alltid med en fikapaus för att alla barnen ska vara på samma nivå, det vill säga lika mätta. Mätta barn är oftast glada barn som är mer sugna på nya äventyr. Efter fikat fortsatte de flesta barnen att håva. Några barn gjorde mindre arkeolologiska utgrävningar och några barn lekte med vattnet. Vi hittade tre grodor, lite larver och en trollsländepuppa. Jag och två barn såg en trollslända träffa världen för första gången! På Strövarna ger vi barnen tid för fri lek för att de ska få lov att bara vara och det uppskattar dem!

Strax efter fikat börjar vi alltid göra i ordning en eld som vi kan grilla över innan vi går hem. Vi ledare ser till att det är olika barn som hjälper till, att både killar och tjejer lagar choklad och tänder elden. I lågstadieåldern är det viktigt för barnen att få göra saker ihop med en kompis så vi försöker i möjligaste mån låta barnen utföra sysslorna tillsammans. Barnen tycker att grillning är en av dagens höjdpunkter för då måste de tälja till en grillpinne. Alla barnen gillar att tälja och vi ledare har sett till att barnen har en bra kniv så att det är roligt att tälja. En bra strövarkniv är vass och har en dubbel parerstång så att handen inte slinter ner på knivbladet. En av killarna täljde till en pinne så att han kunde grilla sex korvbitar samtidigt. Runt lägerelden diskuterade vi vad vi skulle laga för mat på den stundande, första övernattningen med gruppen. Både makaroner med korv och köttbullar röstades bort till förmån får tacos. Vi ledare tyckte det var ett bra val för då måste alla barnen hjälpas åt med matlagningen och det skapar gemenskap!

När elden var släckt och alla väskor packade började vandringen tillbaka till föräldrarna. På vägen över ruinen berättade jag lite för barnen om borgen och Drottning Margarethas trädgård. På parkeringen upplyste vi föräldrarna om vilken utrustning barnen behöver inför övernattningen. Gruppens nye medlem meddelade sin mamma direkt att han minsann skulle följa med på övernattningen! Han gillade tydligen Strövarna. Roligt och något för en ledare att leva på tills nästa träff!

Hälsningar

Linda

Välkomna till min nya blogg! Här kommer jag att berätta om vad som rör sig i huvudet på en ledare i Friluftsfrämjandet och, naturligtvis, desto mer om vad som händer på våra äventyr i skogen! Mitt namn är Linda Andersson och jag bor tillsammans med min sambo och våra flickor i Svedala, strax öster om Malmö. Jag är sedan lågstadiet medlem i Friluftsfrämjandet och sedan många år tillbaka även ledare. Jag har varit ledare inom de flesta barnverksamheter, med undantag för Skogsmulle. Sedan vår näst äldsta dotter började på Skogsknytte har jag varit knytteledare. På Skogsknytte är barnen mellan tre och fem år, fast i vår grupp har vi med några tvååringar också, och de har med sina föräldrar varje gång. Genom lek, sång, rim och ramsor upptäcker vi naturen tillsammans. Vi har vår lägerplats i Bokskogen strax utanför Svedala och ibland gör vi utflykter till andra platser i naturen runt Svedala. I söndags letade vi vårtecken i Bokskogen och tittade på maskbajs. Sedan blev barnen sugna på att leka maskar under vår favoritlek ”kom alla mina knyttebarn”.

När vår mellandotter skulle börja på Skogströvarna var det brist på ledare. Jag och min sambo bestämde oss då för att dela på en ”ledartjänst” så att barnen skulle kunna fortsätta. Skogsströvarna är för lågstadiebarn och de träffas ungefär lika ofta som knyttebarnen. Strövarbarn är alltid ute och aldrig inomhus på våra aktiviteter. Sedan mulletiden har barnen lämnat sina föräldrar hemma och är nu ute omkring fyra timmar per träff. Barnen lär sig hantera kniv, yxa och såg, laga mat i skogen och framförallt får de gott om tid att bara vara och leka med sina kompisar. Vi har en lägerplats i skogen utanför Svedala men åker väldigt ofta till andra spännande platser. Nu senast stod vandring på programmet och det var ganska kaxiga barn som gick i mål, vi ledare hade totalt underskattat deras förmåga att vandra! Det får bli en betydligt längre vandring nästa termin.

Denna vecka förbereder jag mig inför söndagens strövarträff. Vi ska samlas vid ett fornminne, Lindholmens borgruin, och ska naturligtvis titta till det lilla som finns kvar av ruinen. Jag tänkte läsa på lite om borgens historia för att kunna berätta för barnen. Förhoppningsvis finns det liv i vattnet i närheten för vi tar med ett gäng håvar och hinkar, det är alltid populärt!

Ha det skönt!
Linda

Härligt med barn som upptäcker skogen!

Linda Andersson och bor i Svedala i Skåne och är en driven medlem i Friluftsfrämjandet. Hon är 33 år och jobbar som controller, men på fritiden är hon knytte- och strövarledare. Tillsammans med sin sambo som är lufsarledare har hon fem döttrar som alla är med i Friluftsfrämjandet, den yngsta har precis avslutat sitt första Knytteår och de två äldsta går sista året på Lufsarna. Vi bad Linda berätta om Friluftsfrämjandet för barn och vuxna.

– Friluftsfrämjandet är en ideell organisation som är över hundra år gammal. Friluftsfrämjandet har utomhusaktiviteter för alla, oavsett ålder och förutsättningar! På programmet finns skogsknytte, klättring, barnskridskoskola och fjällvandring och mycket mycket mer! Ta kontakt med närmst lokalavdelning och berätta vad du är sugen på!

Hur kommer det sig att du blev ledare för bargrupper?

– När min näst äldsta dotter var redo för Skogsknytte lyckades personen jag änmälde mig till övertala mig att vara ledare. Jag hade tidigare, under gymnasietiden, varit ledare för en strövargrupp. Efter några år blev jag tillfrågad om jag ville bli kursledare och sedan 2006 håller jag grundutbildning för ledare. Att leda barngrupper och vara kursledare inom Friluftsfrämjandet ger oerhört mycket tillbaka! Glädjen hos barnen när de upptäcker naturen och aha-upplevelser och reflektioner hos blivande ledare kan jag leva länge på!

Hur väcktes ditt intresse för natur och friluftsliv från början?

– När min lillasyster skulle börja i Mulleskolan tycket grannfrun, som för övrigt var mulleledare, att jag skulle börjar på Strövarna. Och jag var inte svårövertalad! Sedan dess har jag varit Friluftsfrämjandet trogen. På Strövarna väckte duktiga ledare mitt intresse för natur och miljö och lufsartidens äventyr fick mig att vara ute allt mer. Idag gillar jag att varva barnverksamheten (Knytte och Strövare) med att arrangera större evenemang för äldre barn och fjällvandra. Förra sommaren deltog jag i Fjällräven Classic, det var en upplevelse! Kanske gör jag om det nästa år, men då med en ädlare valör på medaljen som mål.

Skogsmulle!

Berätta något om Mulle som vi inte visste!

– Visste du att Mulle har tiotusen kompisar i Japan som går på mulle?

Hej Victoria, vem är du?

– Victoria Danielsson, bor på Lidingö med min man Ricard, och mina barn Alexander 5 år och Ludvig 4 år. Jag arbetar som säljchef på Cultural Care Au Pair.

Vad köpte du på Loppi.se?

– Jag har köpt kaplastavar, skidhjälm, pjäxor och en cykel till Ludvig när han fyllde 4 år.

Hur funkade det för dig? Är du nöjd?

– Det var jättesmidigt att handla och jag är jättenöjd med de saker jag köpte.

Hur hittade du till sajten?

- Jag hörde talas om den via vänner.

Varför skulle du rekommendera andra att använda Loppi.se?

– Det finns många anledningar att använda loppi.se men inte några att INTE använda siten. Jag kollar alltid på Loppi först om jag ska köpa begnagnat och via facebooksidan för jag dessutom tips om annat intressant! I love Loppi!

Hej Linda, vem är du?

– Jag heter Linda och är 30 år. Jag är civilekonom och arbetar som controller på Uppsala kommun. Är gift med mitt livs stora kärlek Claes som jag hittade i festivalleran på Dalarocken för snart 14 år sedan. Tillsammans har vi två underbart vilda döttrar, Eira 4,5 år och Liv 1 år. Vi bor i en liten trea i Uppsala, det är trångt men vi bor hellre billigt och får tid att rå om varandra (jag arbetar 50% och min man 20%).

Vad sålde du på Loppi.se?

– På Loppi har jag sålt både begagnade barnkläder och oanvända kläder och skor som jag köpt i fel storlek till barnen.

Hur funkade det för dig? Är du nöjd?

– Det har fungerat jättebra, tjejerna som handlat av mig har återkommit med tack-mail när paketen landat och det känns ju toppen med nöjda köpare!

Hur hittade du till sajten?

– Jag hittade Loppi.se genom en liten kommentar i tidningen Mama när sajten var nystartad och har följt den med intresse sedan dess.

Varför skulle du rekommendera andra att använda Loppi.se?

– Loppi.se ska man använda för att rensa ut hemma, tjäna pengar på det man inte behöver längre, göra fynd bland andras avlagda grejer och på så vis spara lite på vår natur. Att en del av vinsten går till välgörande ändamål är ett extra skäl att välja just Loppi.se!

Hej Agnes, vem är du, var bor du?

– Jag heter Agnes och fyller snart 23 år. Bor i Kosta, mitt i Glasriket, tillsammans med sambon Simon 31 år, sonen Liam 15 månader och vovven Diesel 4 år. Är efter en härlig mammaledighet ute på marknaden igen och letar efter drömjobbet. Älskar fotografering och att blogga! I min blogg Agnes skriver jag mest om Liam och hans hyss i både text och bild men bjuder även på tävlingar, tips om barnprodukter och annat smått och gott!

Nytt eller begagnat, vad köper du helst?

– Helst nytt. Jag är en riktig Svensson och åker mer än gärna till Ikea. Det känns som det billigaste alternativet, speciellt när man ska bli förälder och inköpslistan är skrämmande lång. Men visst finns det en del begagnat här hemma också, oftast saker vi bytt med någon i vår närhet men också en del fynd från köp- och säljmarknader på nätet.

Vad skulle du vilja fynda på Loppi.se?

– Just nu kikar jag lite smått efter en ny säng till Liam då han snart börjar bli för stor för spjälsängen. Skulle helst vilja hitta en äldre växa-säng som man kan göra iordning.

Vilket är ditt bästa fynd?

– En tokstor och jättegammal brudkista som jag och sambon fyndade på auktion. Har planer på att fixa och lull-lulla till den lite och sedan ha den i barnkammaren som leksakslåda!

Vad skulle du aldrig köpa nytt?

– En splitterny bil. Bara den rullar och går igenom besikningen så är jag väldigt nöjd! Men man ska ju aldrig säga aldrig, som det ser ut nu skulle det inte bli tal om en i alla fall.

Bästa barnprylen?

– Sen jag blev mamma har jag lärt mig att förvaring är väldigt viktigt, speciellt för mig som är plocktokig och en gnutta pedant. Praktiska och stapelbara leklådor, rymliga bokhyllor och annan rolig småförvaring till barnrummet är toppen! Men om sonen fick bestämma skulle han nog säga sandlådan – bästa presenten ever!

Vilket är ditt bästa ekotips?

– Rensa ur garderober och förråd med jämna mellanrum, byt eller sälj saker och kläder som inte används längre. Något som legat inknölat och undangömt i flera år kan istället få nytt liv hos någon annan som verkligen uppskattar och har nytta av det.

Vilket är bästa budgettipset?

– Fynda billiga möbler, Ikea eller loppis spelar kvitta. Man kan göra möbler jättefina och personliga med hjälp av lite färg, tapet, tyg eller kanske en snygg väggdekor? Samtidigt får man ju något som ingen annan har och på så sätt blir ens hem lite mer unikt och speciellt!

Nytt eller begagnat, vad köper du helst?

– Jag älskar begagnat. Och sätter mina kort på bra design och gediget hantverk. Det håller ju så mycket längre. Och som småbarnsförälder är det skönt att slippa behöva göra den första repan på något splitternytt och skitdyrt… bättre då att någon annan redan har gjort det. Patina och vackert åldrande livar upp och rockar till ett hem.

Vad skulle du vilja fynda på Loppi.se?

– Just nu fina växasängar till Lovis och Truls. Och ett kreativt, spännande barnkök. Med en kaffemaskin!

Vilket är ditt bästa fynd?

– Min amningsfåtölj – haha, har inte gjort mycket annat än ammat de senaste 2,5 åren. Det är en Stingray, formgiven av dansken Thomas Pedersen. Vi köpte med oss den till ett bra pris, när vi flyttade från just Århus – där han ritade och uppfann den. En modern gungstol formad som en stingrocka. Ljuvlig att sitta i. Och gunga en nyäten och mätt bebis i.

Vad skulle du aldrig köpa nytt?

– Barnvagnar. Jag har flera stycken, olika varianter för olika situationer – alla är begagnade.

Bästa barnprylen?

– En bärbar och medtagbar barnstol att nypa fast i matbordet. Så slipper barnen sitta i knät och alla får en roligare middag eller fika eller vad det nu är…

Vilket är ditt bästa ekotips?

– Bestäm dig för vad du vill ha och behöver. Innan du köper nytt – ge dig ut på en andrahandsjakt på nätet. Kanske hittar du exakt det du vill ha för en tredjedel av priset?

Sen ett par små vardagstips; ta med tygkasse till affären, släck lamporna när du går hemifrån, stäng av kranar, dra ut laddaren ur väggen, ärv och låt andra ärva av dig, använd lågenergilampor, källsortera, köp ekologiskt, cykla.

Vilket är bästa budgettipset?

– Återvinning. Tyvärr lägger jag själv alldeles för lite tid på att pyssla och pimpa. Typ fräscha upp coola container-grejer. Kanske får väcka liv i det intresset när jag är mammaledig med bebisen?