Jag har aldrig känt mig så smal som jag gjorde några dagar efter jag hade fött Charlie. Jag hade kunnat dra på mig vilket fodral som helst och gått på fest, så slank trodde jag att jag var.
Vi bodde på hotell dessa dagar och åt middag i restaurangen på kvällarna. Jag hade bara packat med mig kläder som jag bar innan jag blev gravid och var så lycklig över att jag återigen kunde använda min gamla garderob. Bebisen var ju född och magen borta – trodde jag. Jag kände mig fjäderlätt och snärt. Jag valde bland toppar och klänningar och bestämde mig till slut för en grå, supertajt trikåklänning. I spegeln såg jag Cameron Diaz. Men egentligen såg jag ut som mig själv när jag var gravid i sjunde månaden. Men tänk bort charmig gravidmage och addera fläbb.
Min snälla Alex sa ingenting, men såhär i efterhand har han erkänt att jag var “fin, men lite svullen”. Jag har skrattat åt det där och trodde att skev självbild bara är något som drabbar en nyförlöst och att det sedan går över. Men i fredags fick jag smaka på det igen. Jag har fortfarande inte kontroll över mig själv.
Jag hade klätt upp mig för att gå på Elle-galan och var väldigt glad över att gå på fest och verkligen njuta av en barnfri kväll. I taxin sa Alex de magiska orden: “Älskling, ikväll är det din kväll. Tänk inte på morgondagen, jag tar hand om Charlie, så ta nu en riktigt stark drink.” Jag tog där och då ett beslut att för första gången sedan jag födde Charlie tillåta mig själv att bli lite på pickalurven. Problemet var bara att min kropp har vilat från alkohol i 1,5 år. Chocken var total. Det gick överstyr.
Detta är ett axplock av vad jag åstadkom under min första fylla som mamma:
Jag var oerhört glad över att träffa trevliga Joakim Nätterqvist i baren, men kände en oerhörd skam när han efter ett tag sa: “Du vet väl att jag inte heter Arn på riktigt?”
Jag stod och pratade med någon tuff modemänniska som påpekade att jag hade lite nudlar i min champagne. Jag tittade ner och fann en hel canapé.
Jag träffade en trevlig kvinna i toalettkön. Mycket trevlig! Jag vet inte vad hon heter eller vad hon jobbar med. Det enda jag vet är att hon hade mörkt hår och att jag om och igen sa att jag älskade henne.
Heroes-stjärnan Hayden Panettiere var där och jag ville gärna prata med henne! Jag letade efter henne länge och till slut hittade jag henne. Jag berömde henne för hennes klänning, hon tackade och sen tyckte både hon och hennes livvakt att samtalet var över. Men inte jag! Jag ville prata mer! Jag ville prata om hennes karriär. Men vi blev snart avbrutna – livvakten motade bort henne och Alex motade bort mig.
Det slutade inte där utan jag toppade kvällen med att bli av med min nyinköpta päls för att sedan göra en praktvurpa utanför ingången när jag skulle hoppa in i taxin.
Jag hörde av någon att det tar ett år innan man återhämtat sig helt efter en förlossning. Nu har jag bara ett halvår kvar – till dess håller jag mig hemma.
60 kommentarer till detta inlägg
Vad härligt att läsa. Kanske inte för dig, men för oss andra mänskliga som skrattar och känner igen oss. Vilka härliga krönikor du skriver!
Fantastiskt Amanda!! Hurra för första mammafyllan! Den är alltid full i fan och inte så lite hysterisk… Go Amanda go!
Vilken fantastisk krönika, stor igenkänningsfaktor, fortsätt skriva du är så underhållande.
Hahahaha
Väldigt roligt.
Det blir dessutom så mycket roligare eftersom det skedde på Elle-galan och inte på någon lokal pub i ”den lilla hemstaden” där alla känner igen en och vet att man precis har blivit mamma.
Att det var just Elle-galan gör det ju faktiskt hysteriskt roligt.
Tack för att du bjussar så på dig själv.
UNDERBAR läsning!!
Jag är gravid i vecka 30 och längtar efter att få uppleva ”mammafyllan” Tack för att du får mig att le..
Du påminner så väldigt mycket om skådespelerskan Vera Farmiga!
Underbart! Du skriver fantastiskt bra!
Hihi, låter som en helkväll! Förstår att det känns pinigt i efterhand, men vi har alla varit där och skämt ut oss på fyllan
Hahaha!!!
Min första fylla efter amning var hemma hos en av cheferna på mitt företags största leverantörer…
Jag blev så packad (av kanske 3-4 glas vin) att jag kräkte ner hans toalett. Har aldrig skämts så mycket i hela mitt liv.
Haha, väldigt roligt! Men tycker inte du ska låsa in dig hemma bara för det här. Jag menar, alla har vi ju gjort bort oss på fyllan någon gång. Den här gången hade du ju dessutom en legitim ursäkt! Det är bara att hoppa upp på hästen igen, säger jag.
haha, efter att jag läst detta kan jag nog ta ett beslut angående om jag ska dricka på vår klassåterträff eller inte.
Haha! Ja första fyllan är alltid speciell!=)
Och den där känslan av att vara så smal känner jag igen! Haha! Har aldrig haft så platt mage som efter mina graviditeter! Tyckte jag! =)
Det händer, det är roligt att du kan bjuda på dig själv!
Du skriver bra.
Hahaha!! För lite drygt 7 år sedan hade jag min första mammafylla. Precis som du gjorde jag bort mig rejält, men i ett annat sammanhang – en jobbkonferens i Köpenhamn. Gud vad många jag älskade och gud vad dumma saker jag sa. Dagen efter ville jag bara sjunka genom jorden när jag tänkte på allt jag sagt och gjort. Ville bara hem till maken och dottern. Det skämsminnet sitter djupt i mig och varken med nummer två eller tre gjorde jag om misstaget. Lycka till!
Åh, din stackare! Men väldigt underhållande att läsa. Antar att du mådde sådär dagen efter?
hahaha underbart!! Såå roligt, har skrattat högt här på kontoret! Hoppas du inte mådde alltför dåligt dagen efter, det förtjänade du inte så underbar som du verkar ha varit!
Låter som en vanlig fylla för mig, jag bävar för efter jag fått barn och varit nykter i ett år.
Låter inte så farligt, men förstår känslan.
Menn du har ju haft vingas framför dig i alex blogg vid flertalet tillfällen..Men du kanske menade att du drack sprit och körde på som ”there was no tomorrow” eller?
Haha…
Hihi… O som det verkar kanske jag ska avvakta!
Vad härlig du är som delar med dig! Har själv en son på 5 månader, är fullt medveten om allt fladder-i-fläbb MEN har inte vågat pickilurva mig
Hahaha! Underbart!
Hej!
Jag läser Alex blogg lite då och då och har aldrig kommenterat något tidigare, men efter att ha läst detta kan jag inte låta bli! Fantastiskt, helt otroligt vad du bjuder på dig själv. Jag njuter av din historia och kan verkligen se scenerna du beskriver bli verkliga. Ha ha, Arn är Arn, så är det!
HAHA! klockrent, jag hoppas att du åtminståne hade en otroligt rolig kväll!
för du såg fantastisk ut och vad spelar den där lilla fyllan för roll om 100 år:)
HEJ på er!
Jag vill bara tipsa er om min blogg som handlar om min kamp mot kilona,
Just nu är det bara super roligt och jag trivs så himla bra med mitt ”nya” liv!
IDAG BJUDS NI PÅ ETT SUPER TIPS!!
En super god dessert!
man kan aldrig tro att det inte innehåller nästan nått onyttigt om man aldrig prövat innan!!
PS. amada! DU SER amazing ut! så jag hoppas din kväll var sjukt skoj iallafallkram
hahahahhahaha va kul
Fy vad besviken jag blir på att du använder päls. All min respekt försvann och jag kommer aldrig att gå in hit igen.
Hahaha
Jag lider med dig men jag måste erkänna att det var otroligt roligt! =D
Så glad att Alex länkade till din krönika så jag hittade dig! Så underbar läsning och jag har tipsat massor redan om dig!
Känner igen mig precis på pricken om att känna sig fjäderlätt och snärt efter förlossningen! En dag på BB insåg jag att jag var supersmal redan och tyckte synd om alla andra som fortfarande hade degmagen kvar, jag drog på mig en tunn tröja och kände mig superläcker! På ett kort från BB samma dag står jag och har världens degmage uthängandes under tröjan…!
Hahahaha, så himla härligt!
hihi
Jag känner igen mig så med ett leende.
Underbart och väldigt igenkännande! Och ja, GUD vad snygg man var dagarna efter förlossningen. Platt mage. STORA bröst! Och lyckliga hormoner i hela kroppen! Hihi, tänk så underbart mamma äventyret är!
HAHAHA, så himla roligt!!!
Ååå vad jag känner igen det där med den försvunna gravidmagen. Själv stog jag framför spegeln när vi kommit hem från BB och IMPONERADES över hur smal jag blivit. Jag sa till min man: ”Visst är det fantastiskt?!” Han: ”Mmm…”. När min mamma kom och hälsade på ett par dagar senare skojade hon och sa: ”Är det en som blivit kvar därinnne?” Ja, jag fattade ärligt talat inte vad hon menade… Tack för en härlig krönika!
Hahaha helt underbart
Du är en väldigt underhållande skribent!
Och du, vilken underbar lilltjej du har!!
Lycka till med henne!
Självdistans och humor…kul att läsa om din första mmammafylla. Men PÄLS…hur kan man köpa en päls??!
Jag vet inte vad det är som är så roligt med ”första mammafyllan”. Tycker hela begreppet är obehagligt och lite skrämmande. Ska man säga det till barnen längre fram också: Nu ska mamma ha sin mammafylla, håll tummarna för mig ikväll.”? Brrr.
Nej, fram för kvinnor och män som håller sig nyktra hela småbarnstiden! Hade historien varit lika charmig om du slagit dig ordentligt utanför porten, så att det påverkat dig som förälder? Och du Amanda – Alex talar ju alltid om att ni tar fram en flaska vin när Charlie somnat…har du verkligen varit alkofri i 1,5 år? Låter lite skarvat för mig.
Bättre upp nästa krönika!
Päls. Så trevligt. Fy fan.
Jag gissar att du är en sådan som suckar tyst åt djurskyddspolitik.
Vad uppgiven jag blev nu.
Haha, heeelt underbart. Jag läser Alex blogg varje dag, men detta är första gången jag är inne hos dej. Jag kommer definitivt tillbaka. Du är ju lika rolig som Alex. Ut med dej snart igen, så vi får läsa fler roliga historier..
OJ vad besviken jag också blev, på att du använder päls. Det förstörde en så positiv bild av dig. Det var roligt att läsa både den här och förra krönikan du skrev – fram tills pälsen kom upp.. då satte man skrattet i halsen.
Hahahahaaa, jag känner igen mig. Man tål väl inte som innan och att gå ut innebär väl i regel lite övertändning. På det igen bara! Och gärna i päls… Köp en ny.
Rolig läsning!
Hysteriskt kul
Du skriver lika underbart som din blivande man, följer nu Er båda och får dra på smilbanden ofta och högt.
Skriver du någon blogg eller andra krönikor?
Kramkram / Ickan
Hej.
Just lovely.
Har inte haft möjligheten att pröva på en utekväll efter graviditet etc, eftersom jag ej har barn. Men å andra sidan har jag nog lyckats med det mesta på sniskan.:)) Oh dear.
Hoppas Din päls kommit till rätta. Har min specialförsäkrad. Vi har ett klimat för päls, bär den med stolthet.
Mvh. H
gud vad härlig du verkar! nästa fest följer jag gärna med! Hoppas Alex har förstånd nog att se vlken underbarkvinna han har hittat!
Angelnde pälsen så tycker jag absolut att du ska köpa en ny! Det förtjänar du
Ni som tycker det är smaklöst med päls behöver ju faktiskt inte gå och sniffa på den, låt folk ha på sig vad dom vill. Det finns inte en människa i sverige idag som inte redan har hört erat tjat
Använder du päls? Fy, där tappade jag all respekt för dig.
hahahaha underbart!!! hoppas att du hade kul, (och att Alex tog hand om gullungen dagen efter så du fick sova
) och ang pälsen…köp en ny…
hahahaha!! Så underbart att läsa! Du gjorde garanterat elle-galan mycket mer intressant! Och skönt att du bjuder på det å skriver det och delar med dig! go girl! =D
Har ni hört talas om fuskpäls eller?? bara för att man använder ordet päls behöver inte det betyda att man har en riktig eller hur?? Snacka om att döma en människa utan att ens veta vad det faktiskt är.. många affärer säljer päls nu men som inte är äkta… Skric oftare Amanda du äger!
Klart det var fuskpäls!
Åh hjälp! Det där kan ju faktiskt hända även om man inte nyss blivit mamma – nu vet jag inte om jag vågar mig på den första mammafyllan. Man kanske ska stanna hemma med de nära och kära i så fall!
Jättehärlig krönika Amanda!
Haha. Fan vad pinsamt. Haha. Haha.
Ha ha ha fy fasen vilken rolig blogg, kul att du ville bjuda på att berätta om Elle-galan
Men hur kan ni bära päls? Vet ni hur pälsdjur föds upp? Och hur de avlivas? Hur kan man medvetet vilja bidra till elände och lidande? Att bära mink, bisamråtta, viträv etc. är att bidra till ett fruktansvärt djurplågeri. Välj fårskinnspäls istället om det nu måste vara päls, får föds upp utan djurplågeri och skinnet är en naturlig biprodukt till kött och ull från får. Annat skinn, från t ex kor är också helt ok, i vart fall om man överhuvudtaget accepterar att döda djur. Kokött och får/lammkött är också vettigt att välja att äta istället för gris och fågel (sistnämnda föds upp på mindre bra sätt även om det inte går att på något sätt jämföra med tortyren på minkfarmerna).
haha! Rolig du är ! Skönt att du kan bjuda på dig själv! Smart är vad du är!
du skriver lika bra/roligt som karl din. haha
Fuskpälsar behöver inte slaktas!! kontigt att det är pälsen många hakat upp sig på här istället för att se det underbara i den här storyn.Amanda går ut och har kul och bjuder på sig själv så vi kan skratta och känna igen oss…och vissa kan bara se pälsen utan att ens veta vad det va för päls…pinsamt. Amanda du är jätte rolig precis som Alex!!! Kör på!!
Amanda, du är underbar. Jag förstår PRECIS hur du menar. Min första blecka efter bebis var inte heller någon grann syn. För andra. Jag hade hur kul som helst
Jättefin berättelse, Amanada! Tur att det var fuskpäls. Jag skulle faktiskt bli förvånad om nån som verkar så trevlig som du hade riktig päls. Så vilken tur! Underbart skrivet! Stor kram!
Rolig läsning och skönt att höra någon erkänna den här sortens händelser (det händer ju alla, men ingen berättar om det…). Och ingen skada skedd, det var ju faktiskt bara här i världen!
Jättekul att läsa dina krönikor! Keep up the good work.
Eh ja. Det var ju korkat av dig. Kunde du kanske skriva om det på ett roligt sätt, åtminstone?
Jätterolig krönika, satt verkligen och skrattade! Skönt att höra att det var fuskpäls, du känns inte som en person som skulle ha riktig päls.
Till er andra som verkar förespråka päls: Hur tänker ni egentligen? Har ni ingen som helst empati? Det finns inget som är ok med att bära päls idag och det är tragiskt att det finns människor som inte ser längre än till sitt eget.
Amanda, fortsätt skriv! Du är verkligen underhållande och äkta!
haha underbart!
En trackback
[...] Det var verkligen superkul på Elle-galan och det fick mig att tänka på förra året jag var där. Det var nämligen min första mammafylla. Jag skrev en krönika om den på Loppi.se som ni kan läsa här. [...]